söndag 27 februari 2011

27 feb.Grattis Victor!!







Jaha då har det gått ännu ett år ..
Idag är det prick 15 år sedan vår sista son föddes som sedan dog 2 mån efter komplikationer från att varit för tidigt född..

Jisses,egentligen fyller han "moppe" men tror att han aldrig skulle få uppleva det ändå...om han hade överlevt..
Till sist hade han så många sjukdomar refererat till alla komplikationer så det hade väl aldrig varit möjligt..
Utan istället skulle hans framtid bestå av att vara i rullstol,sondmatad och antagligen svårt cpskadad ..om han hade överlevt...(Har lånat bilder fr nätet,inte victor)

Nu är det nog många som tycker .."men då är det ju ändå bäst det som hände"?!
Nja..som mamma KAN jag INTE hålla med..
Även om vi inte visste riktigt hur illa det skulle kunna bli och iom att han var våran SON så köpte vi hela konceptet ,för han var vårat barn...

Och det tror jag ATT ni kan förstå...
Men visst ,vad hade det varit för liv? Men det hade ju ändå varit ett liv,hans liv o vårat liv...Och det hade vi ändå tacksamt tagit emot ,för det hade varit bättre att ha honom HOS OSS än att mista ett barn som förälder...

Det ska ju inte kunna hända..
men så är livet ..

Det överträffar fiktionen,gång på gång..Jag kan berätta mycket om detta o just detta ämnet men det ska jag inte utan IDAG är det Victors dag!!
Han skulle bli 15 år!! Oj vad tiden går...
Det är väl ändå lite tur .för det gör inte lika ont idag men fortfarande är det tungt och det kommer det alltid att vara men iDAG är jag bättre på att hantera det ..

Det kan jag säga att det har jag inte alltid gjort..
men var sak har verkligen sin tid..
Vi saknar honom fruktansvärt och vi har aldrig förlorat hoppet(på nåt sätt) att det var meningen att han inte skulle finnas hos oss fysiskt,så det är bara till att acceptera det..
men smärtan finns där,för alltid att om.... det kunde varit annorlunda osv...men NU är det ju inte så..Men en sak vet jag och det är att den lilla bebisen som var min ÄR alltid med mej...

Önskar er en bra vecka...

13 kommentarer:

☆Videhexan på Virkaholic☆ sa...

Tiden läker inte alla sår, vissa blöder oavsett...

Grattis till Victor!!! Wherever you are....

Och mjo, våra kära står där jämte oss, de hör oss när vi tänker på dem, det är jag övertygad om!

Anita Tørmoen sa...

Trist lesing. Har selv født en gutt 9 uker før termin. Føler virkelig med deg.

Paradiset Kaos sa...

Jag förstår dig precis. Har upplevt detta som anhörig och funderar fortfarande på hur den lille gossen skulle blivit som vuxen. Han skulle varit myndig nu.
Kram!!!

Oljekritan sa...

hej..hit hittade jag nu..15 år och moppe till Viktor..han har nog en jättehäftig moppe där nu där han är!! Tiden läker inga sår..nej det håller jag med om...men kanske lite att sårytan blir hårdare och hårdare...men aldrig riktigt frisk igen....saknaden går inte över...kanske bleknar något... Kram Karina

Sunna sa...

en av de bästa scenerna som finns i filmhistorien är när mattis står och skriker ut sin sorg över skalleper, -Han fattas mig!!!Kram till dig starka kvinna

Fiff sa...

Tänk, det är ganska märkligt. Mitt kusinbarn föddes ca 3 månader för tidigt, och just idag fyller han 2 år! Det är inte lätt med barn som föds för tidigt, men resurserna har gått framåt enormt. Det är verkligen ledsamt det som har hänt dig. Jag hoppas trots allt att du kan tänka en glad tanke om Victor då och då. Han har det säkert fint där han är nu. ♥ kramar till dig

mary-ann sa...

tiden läker inte alla sår,är bara ytan som blir lite hårdare..har själv som närstående varit med om att förlora både ett mosterbarn och 2 fasterbarn och måste ge en eloge till alla er som sitter i den sitsen att ni hittar styrkan att gå vidare...
Grattis Victor till moppeåldern...kör försiktigt blandt molnen.

Hedvig sa...

Usch vad hemskt! Grattis ändå till Victor, var han än befinner sig nu...

Och kramar till dig!

Carina sa...

Allt bra är sagt känns det som- särskilt det Sunne och mary-ann har sagt var väldigt bra- skickar en varm kram !!!

himlaverket sa...

Oh, så vackert skrivet om något så sorgligt.
Hoppas att du känner att din son finns vid din sida för alltid, det är änglar: vid vår sida, vakandes.
Tack för inlägget, påminner mej om att vara tacksam för de man har runt omkring sej och tar för givet.
Kram ullamaria

tina | pepparochvanilj.se sa...

Vilken klarsynt kärlek det finns här! Känslosammt att läsa ♥

KRaM Tina

Vörteröl o Norrlands Guld sa...

Gött skivit,oavsett vad som händer lever barnen i oss ändå. Kram

Vörteröl o Norrlands Guld sa...

Oavsett vad som händer lever barnen i oss ändå. Meningen är ju att vi ska försvinna först. Kram

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...